Riskbedömning

Individens risk för att utveckla trycksår ska bedömas snarast möjligt efter ankomst till vården och därefter regelbundet, vid förändringar i hälsotillståndet, samt innan utskrivning⁽¹⁾. För de individer som bedöms ha ökad risk för att utveckla trycksår ska en individuell omvårdnadsplan tas fram. För alla riskpatienter ska preventiva åtgärder vidtas och en individuell vårdplan upprättas i patientens journal. Vårdplanen ska beskriva mål, planerade åtgärder och resultatet ska beskrivas och utvärderas⁽¹⁾⁽²⁾.

Strukturerade riskbedömningsinstrument

I Sverige är Modifierad Nortonskala (MNS), Riskbedömning Trycksår (RBT eller RAPS) och Purpose-T vanligt förekommande riskbedömningsinstrument för att bedöma individens risk för att utveckla trycksår.

Läs mer om riskbedömning och instrumenten för att riskbedöma i vår Handlingsplan Trycksår:

Hudbedömning

En hudbedömning ska genomföras som en del av riskbedömningen⁽¹⁾⁽²⁾. En hudbedömning ska ske skyndsamt och vara en högt prioriterad uppgift i början av en vårdperiod oavsett om personen är på en vårdinrättning eller vårdas i det egna hemmet.

Genomför hudbedömningen från ”huvud-till-tå” med speciellt fokus på benutskott. Inspektera hudområden som har kontakt med medicinteknisk utrustning då dessa kan orsaka trycksår. Bedömningen upprepas dagligen på personer med risk för trycksår. Huden ska även bedömas utifrån tecken på torrhet, eksem, hudsprickor och maceration⁽¹⁾⁽²⁾.

Lär dig mer om hudbedömning i vår Handlingsplan Trycksår: