Vad är ett trycksår och hur uppstår det?
Trycksår är en vanlig och allvarlig vårdkomplikation som kan drabba personer i olika vårdmiljöer, till exempel inom sjukhusvård, äldreomsorg och hemsjukvård. Ett trycksår orsakar ofta stort lidande för den som drabbas, både fysiskt, känslomässigt och socialt, och kan leda till smärta, försämrad livskvalitet, förlängda vårdtider och i vissa fall allvarliga komplikationer. Samtidigt innebär trycksår en betydande belastning för vården och samhället genom ökade vårdkostnader, hög resursåtgång och behov av omfattande behandling och uppföljning.(1)(2)
Tidigare användes begreppet liggsår för att beskriva dessa skador, men termen trycksår är i dag den vedertagna benämningen. Detta beror på att skadorna inte enbart uppstår till följd av att en person ligger ner under lång tid, utan framför allt orsakas av långvarigt tryck och skjuvkrafter som påverkar hud och underliggande vävnad. Tryck kan uppstå när kroppens tyngd belastar ett begränsat område, exempelvis över benutskott, medan skjuvning uppstår när hud och vävnad förskjuts i förhållande till varandra, till exempel i halvsittande positioner. Den bredare termen tryckskada används för att beskriva all form av vävnadsskada som orsakas av tryck, skjuvning eller en kombination av dessa faktorer.
Trycksår är en av de mest förekommande vårdskadorna inom hälso- och sjukvården. Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659, SFS 2021:739) definieras en vårdskada som lidande, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata förebyggande åtgärder hade vidtagits. Eftersom många trycksår kan förebyggas genom ett strukturerat och systematiskt arbete, såsom riskbedömning, regelbunden lägesändring, tryckavlastning och användning av lämpliga hjälpmedel, betraktas trycksår i stor utsträckning som en möjlig att förebygga vårdskada. Genom tidiga insatser och ett konsekvent förebyggande arbete kan en stor andel av alla trycksår undvikas.(3)
