Att använda en lämplig tryckavlastande madrass är avgörande, men det är bara en del av arbetet med att förebygga trycksår. Effektiv prevention kräver att man hanterar och bedömer flera faktorer, inklusive hudens integritet, vävnadsperfusion, rörlighet, näringsstatus och allmän hälsa.¹¹ Dessutom har patienter unika behov baserat på sina medicinska tillstånd och personliga omständigheter.

Trycksår är lokala skador på huden och/eller underliggande vävnad,⁵ som vanligtvis orsakas av dålig blodcirkulation till följd av tryck eller en kombination av tryck och skjuvning.⁵ ⁶ Tillstånd som orörlighet, nedsatt smärtkänslighet, tidigare vävnadsskador och undernäring kan ytterligare öka risken för att utveckla trycksår.⁵ ¹¹

Vid val av tryckavlastande madrass är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv där samtliga dessa faktorer beaktas. Det möjliggör en heltäckande vårdplan, där vårdgivare kan anpassa både madrass och övriga insatser efter varje patients specifika behov.⁵ ¹¹

Forskning har identifierat sju centrala steg för att förebygga trycksår, vilka tillsammans utgör ramverket aSSKINg.¹ ² ³ Genom att integrera dessa steg i en helhetsbaserad vårdplan kan vårdgivare avsevärt minska risken för trycksår och förbättra patientutfall.

Val och användning av tryckavlastande madrass

Enligt internationella riktlinjer⁵ och omvårdnadsramverket aSSKINg¹ ² ³ är valet av ett tryckavlastande madrass som minimerar tryck, skjuv och friktion en av de viktigaste faktorerna för att förebygga trycksår.⁶ För att säkerställa att underlaget är anpassat efter patientens individuella behov bör tre typer av bedömningar beaktas:

Riskbedömning
Hudbedömning
Bedömning av rörlighetsnivå

Riskbedömning

Valet av tryckavlastande madrass hänger nära samman med riskbedömningen, eftersom risknivån hjälper till att vägleda valet av ett lämplig madrass. Genom att genomföra riskbedömningar kan patienter med risk att utveckla trycksår identifieras i ett tidigt skede.⁴

Flera vanligt förekommande verktyg används för att bedöma risken för att utveckla trycksår.⁴ Dessa inkluderar Braden, Waterlow, Norton, RAPS, Purpose-T och PUSH. Dessa verktyg utvärderar olika faktorer som bidrar till trycksår, såsom rörlighet, hudens integritet, känsel och näringsstatus. Baserat på bedömningen kategoriseras patienterna i olika risknivåer (t.ex. låg, måttlig, hög, mycket hög).

Även om en riskbedömning ger en värdefull indikation på vilket madrass som bör väljas, ger den begränsad vägledning om den används ensamt.⁵ Riskbedömningen måste ingå i en helhetsbedömning som även omfattar en fullständig hudbedömning och en bedömning av patientens rörlighetsnivå.¹¹

Hudbedömning

Att genomföra regelbundna hudbedömningar är avgörande för att förebygga trycksår och för att kunna välja ett lämplig tryckavlastande madrass. Dessa bedömningar gör det möjligt för vårdpersonal att upptäcka tidiga tecken på trycksår, såsom rodnad, missfärgning eller hudnedbrytning. Tidig upptäckt möjliggör snabb åtgärd, vilket i sin tur kan förhindra att mer allvarliga trycksår utvecklas.⁵ ⁷

Patientens hud bör undersökas systematiskt från topp till tå. Även om trycksår oftast uppstår över benutskott, kan de även utvecklas under medicinteknisk utrustning såsom masker eller slangar. De mest utsatta områdena bör kontrolleras minst en gång per dag.⁷

Bästa praxis enligt riktlinjer betonar att hudbedömningar ska utföras med medvetenhet om hudton. Forskning visar att många av de tecken som vårdpersonal är utbildade att observera – såsom rodnad eller blekning – kan te sig olika beroende på patientens hudton. Till exempel visar mörk hud sällan den blekhetsreaktion som ofta används för att identifiera trycksår i tidigt stadium.⁸ Det är därför viktigt att anpassa hudbedömningar för att ta hänsyn till variationer i hudton som en del av en fullständig helhetsbedömning.

Det är även viktigt att vara medveten om att patienter som tidigare haft trycksår har en ökad risk att utveckla nya. Tidigare trycksår kan ha lämnat huden och underliggande vävnad försvagade eller ärrbildade, vilket gör dessa områden mer mottagliga för nya skador.⁹

Sammanfattning
Hudbedömningar hjälper till att fastställa patientens övergripande risk för att utveckla trycksår,⁷ vilket direkt påverkar valet av tryckavlastande madrass. Fortlöpande hudbedömningar gör det också möjligt för vårdpersonal att utvärdera effektiviteten av den valda madrassen och andra förebyggande åtgärder. Om hudens integritet försämras kan det tyda på behovet av ett annat underlag eller ytterligare preventiva insatser.

Bedömning av rörlighetsnivå

Även om risk- och hudbedömningar är viktiga vid val av tryckavlastande madrass, är rörlighetsbedömningen den mest avgörande, eftersom orörlighet är en av de främsta orsakerna till trycksår.⁵ ¹¹

När en patient blir orörlig eller förlorar känsel⁵ till följd av sjukdom, ryggmärgsskada, sedering eller förlamning, påverkas kroppens naturliga skyddsmekanism – den spontana rörelsen. Avsaknaden av rörelse utsätter patienten för en betydande risk att utveckla trycksår. Utan regelbunden rörelse utsätts delar av kroppen som är i kontakt med underlaget för långvarigt tryck, med eller utan skjuvning. Ihållande tryck begränsar blodflödet till vävnaden, vilket leder till syre- och näringsbrist och kan orsaka vävnadsskador och nekros, vilket i sin tur leder till trycksår.⁵

Orörliga patienter, särskilt de med nedsatt känsel (t.ex. vid ryggmärgsskador), kan sakna obehags- eller smärtsignaler som normalt skulle förmå dem att byta ställning. Denna brist på sensorisk återkoppling bidrar ytterligare till långvarigt tryck och utvecklingen av trycksår.⁵

Hos en äldre population kan vanliga kroniska sjukdomar leda till orörlighet och därmed till försämrad blodcirkulation. Otillräckligt blodflöde innebär att vävnaderna inte får tillräckligt med syre och näring, vilket gör dem ännu mer sårbara för skador orsakade av långvarigt tryck.¹²

Utvärdera kontinuerligt patientens rörlighetsnivå och välj en tryckavlastande madrass som främjar självständig rörelse.

För patienter som varit orörliga under en längre tid, till exempel efter en operation eller vid allvarlig sjukdom, är det avgörande för återhämtning och välbefinnande att bevara och återställa rörligheten. Att uppmuntra till rörelse – även i små steg – kan ha en avgörande betydelse för patientens återhämtning.

För att effektivt främja rörlighet är det viktigt att kontinuerligt bedöma patientens rörlighetsnivå och välja en tryckavlastande madrasssom stimulerar självständig rörelse. Skum ger ofta bättre stöd och är mer effektiva än luftmadrasser när det gäller att underlätta rörelse.

Genom att välja rätt tryckavlastande madrass, anpassat efter patientens individuella behov, kan vårdpersonal skapa en miljö som inte bara förebygger och behandlar trycksår, utan också stödjer patientens förmåga att återfå eller behålla rörlighet och självständighet.

Förebyggande skummadrasser

Förebyggande skummadrasser fungerar genom att omfördela trycket för att minska risken för att trycksår uppstår. Skummadrasser är utformade för att fördela patientens vikt över en större yta, vilket minskar trycket på enskilda punkter – särskilt över benutskott som hälar, korsben och höfter. Skummet formar sig efter kroppens konturer och säkerställer att trycket fördelas jämnt.

Hybridmadrasser

Det finns många varianter av hybridmadrasser. Vanligtvis kombinerar hybridmadrasser skum och luftceller för att ge förbättrad tryckfördelning, stöd och komfort. Det finns både eldrivna och icke-eldrivna hybridmadrasser (t.ex. AreaZone, Cirrus).
Skumlagren i en hybridmadrass formar sig efter kroppens konturer och fördelar vikten jämnt över ytan. Detta bidrar till att minska tryckpunkter, särskilt över benutskott. Luftcellerna kan justeras med olika tekniker för att förändra fasthet och stöd. Denna justerbarhet möjliggör individanpassad tryckavlastning och komfort utifrån patientens behov.

Vissa hybridmadrasser, som Cirrus, har en dynamisk funktion där luftcellerna regelbundet fylls och töms på luft. Denna växlande tryckavlastning minskar risken för långvarigt tryck på enskilda områden.

Madrasser med konstant lågt tryck (CLP)

I madrasser med konstant lågt tryck (CLP) fördelas trycket i luftcellerna jämnt över hela liggytan. CLP-madrasser fungerar genom att omfördela trycket över kroppen för att minimera topptryck som kan leda till trycksår.
En eldriven CLP-madrass anpassar trycket i cellerna efter patientens vikt och erbjuder därför flera fördelar jämfört med en skummadrass – särskilt när det gäller tryckfördelning, komfort och den övergripande effektiviteten i att förebygga trycksår.

Eldrivna CLP-madrasser möjliggör också individanpassade tryckinställningar baserat på patientens specifika behov, vilket ger en nivå av personcentrerad vård som skummadrasser inte kan erbjuda.

Dynamiska madrasser

En dynamisk madrass skapar tryckavlastning och förbättrar vävnadsperfusionen (blodflödet som transporterar näring och syre samt avlägsnar avfallsprodukter från kroppens celler) genom växlande rörelser. När luftcellerna fylls och töms på luft fördelas trycket växelvis över olika delar av kroppen som är i kontakt med madrassen.
Den cykliska tryckavlastningen stimulerar blodcirkulationen och förhindrar vävnadsischemi (syrebrist i vävnaden), vilket är avgörande för att bibehålla god vävnadsperfusion.

Dynamiska madrasser erbjuder den högsta graden av tryckavlastning och är särskilt lämpade för patienter med hög eller mycket hög risk för trycksår, eller för dem som redan har allvarliga trycksår.

Att välja bland Care of Swedens madrasser

Hur kan riskbedömningen vägleda mig? Vid val av tryckavlastande madrass är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv och ta hänsyn till både resultatet från riskbedömningen och hudbedömningen. Samtidigt måste även rörlighetsnivån beaktas, eftersom orörlighet leder till långvarigt tryck, ökade skjuv- och friktionskrafter, försämrat blodflöde – och i förlängningen till trycksår.
Riskbedömningen kan användas som ett verktyg för att vägleda valet av tryckavlastande madrass enligt tabellen nedan.

Rörlighetsnivå

• Vid bedömning av rörlighetsnivån är det viktigt att titta på följande:
  Hur mycket kan patienten röra sig självständigt?
• Kan patienten byta position i säng eller stol utan hjälp?
• Behöver patienten hjälp för att ompositioneras eller avlasta tryck?
• Är patienten sängliggande, eller kan hen sitta upp i stol eller gå kortare sträckor?
• Hur ofta kan patienten ta sig upp ur sängen eller byta position?

Personas nedan visualiserar hur rörlighetsnivån kan användas som vägledning för att välja rätt tryckavlastande madrass.