Förebygga trycksår / Vad är ett trycksår?
Vad är ett trycksår?
"Trycksår är en lokaliserad skada på huden och/eller underliggande vävnad, som ett resultat av tryck eller tryck i kombination med skjuv."⁽¹⁾
Trycksår kan uppstå genom en individs kroppstyngd mot ett underlag eller genom externt applicerad kraft, såsom kraften från medicintekniska hjälpmedel. Vilket tryck som behövs för att ett trycksår ska uppstå beror dels på tryckets kraft och dels på hur länge vävnaden utsätts för tryck. Känsligheten för tryck varierar mellan olika individer och i olika vävnader.
Trycksår kan även uppstå i kombination med skjuv. Skjuv innebär att huden och/eller underliggande vävnadslager förskjuts i förhållande till varandra. Skjuv kan till exempel uppstå när huvudändan på sängen höjs och vårdtagaren glider ned i sängen, eller när en fot eller armbåge gnids mot underlaget ⁽²⁾.
Tryck eller tryck i kombination med skjuv kan leda till trycksår, men vad är det som egentligen händer på vävnadsnivå när ett trycksår uppstår? Trycksår kan uppstå till följd av två primära etiologiska faktorer, ischemi och/eller celldeformation.
© Susanne Flodin
Ischemi (lågt tryck under lång tid)
När ett område utsätts för ett ihållande tryck försämras blodcirkulationen i huden. Cellerna får inte tillräckligt med syre och cellerna dör, vilket i sin tur leder till att trycksår uppstår. Detta kallas för ischemi. En cell som dör på grund av ischemi är vanligen en långsam process, det kan ta flera timmar innan cellen dör och ett sår synliggörs ⁽²⁾⁽³⁾.
Celldeformation (intensivt tryck under kort tid)
Celldeformation uppkommer som en följd av tryck. Detta tryck är så pass kraftigt att cellskelettet skadas och cellmembranet brister. Permeabiliteten i cellen ökar (cellens förmåga att släppa igenom ämnen) och cellen förlorar sin förmåga att upprätthålla sina centrala funktioner. Detta leder i sin tur till celldöd och att trycksår kan uppstå. Celldeformation är i stället en process som kan gå mycket fort, och trycksår kan uppstå efter bara några minuter ⁽²⁾.
Var uppstår trycksår?
Trycksår kan uppstå på alla delar av kroppen, men uppkommer oftast på ställen där ben och benutskott ligger nära huden. Typiska ställen för trycksår är exempelvis korsben, ryggslut, höftområdet, sittbensknölar, hälar och fotknölar. Trycksår kan även uppstå vid tryck från medicintekniska hjälpmedel som till exempel katetrar, gipsförband eller syrgasmask. Vid vård i bukläge och/eller sidoläge tillkommer ytterligare utsatta områden såsom öra, ansikte, knä och fot ⁽²⁾.
Vilka faktorer ökar risken för trycksår?
I vanliga fall sänder hjärnan signaler om att vi ska röra på oss för att undvika tryckskador. Vårdtagare som har nedsatt rörelse- och aktivitetsförmåga, är sängliggande och/eller rullstolsburna löper därför ökad risk för att utveckla trycksår. Vårdtagare med sjukdomar eller skador som ger nedsatt cirkulation löper även stor risk att utveckla trycksår. Det finns många andra riskfaktorer att ta hänsyn till; hög ålder, undernäring och förhöjd kroppstemperatur är exempel på fler kända riskfaktorer ⁽²⁾.
Trycksårskategorier
Trycksår klassificeras enligt olika kategorier som hjälper till att beskriva sårets djup, allvarlighetsgrad och bedöma vad vårdtagaren behöver för behandling och åtgärder. Trycksår kan vara allt från en rodnad på huden till ett djupt sår som går ända ner till benet. Klassificeringen av trycksår kommer ifrån EPUAP (European Pressure Ulcer Advisory Panel).
Att förebygga trycksår är lönsamt
Nästan en av tio vårdskador är trycksår och orsakar både stort lidande och förlängd vårdtid. Trycksår beräknas öka antalet vårddagar i sluten sjukhusvård i Sverige med 50 000 dagar per år. De flesta av de trycksår som uppstår inom hälso- och sjukvården bedöms vara undvikbara och kan förebyggas med hjälp av tidig riskbedömning och riktade åtgärder.
Trycksår orsakar även stora kostnader för samhället. I Sverige kostar trycksår cirka 450 miljoner kronor varje år. Det är cirka 0,6 % för den totala kostnaden för sluten somatisk vård. Att förebygga trycksår är mer lönsamt än att behandla, samtidigt som det minskar onödigt lidande ⁽⁴⁾.
Referenser:
1) European Pressure Ulcer Advisory Panel, National Pressure Injury Advisory Panel and Pan Pacific Pressure Injury Alliance. Prevention and Treatment of Pressure Ulcers/Injuries: Quick Reference Guide. Emily Haesler (Ed.). EPUAP/NPIAP/PPPIA: 2019
2) European Pressure Ulcer Advisory Panel, National Pressure Injury Advisory Panel and Pan Pacific Pressure Injury Alliance. Prevention and Treatment of Pressure Ulcers/Injuries: Clinical Practice Guideline. The international Guideline. Emily Haesler (Ed.). EPUAP/NPIAP/PPPIA: 2019
3) Gefen, A., Brienza, D. M., Cuddigan, J., Haesler, E., & Kottner, J. (2022). Our contemporary understanding of the aetiology of pressure ulcers/pressure injuries. International wound journal, 19(3), 692–704. https://doi.org/10.1111/iwj.13667
4) Socialstyrelsen, 2018. Bilaga 2: Vårddagskostnader för undvikbara trycksår - Ett räkneexempel. Hämtad från Socialstyrelsen 2022
