Trycksår

Stora vinster med att lindra och förebygga trycksår

Social isolering, skuldkänslor och ökade vårdkostnader är några exempel på negativa effekter som trycksår kan föra med sig. Men genom ett välplanerat förebyggande arbete kan många av trycksåren undvikas.

Trycksår orsakar stort lidande för den som drabbas. Såren ger svåra smärtor och kan medföra stora begränsningar i den drabbades vardagsliv. De kan till exempel bidra till att man blir beroende av andra för sårens behandling, även om man bor hemma. De kan också inverka negativt på det sociala livet, särskilt om de läcker och luktar illa.

En annan effekt av trycksår är att de många gånger leder till skuldkänslor hos den eller de som vårdar den drabbade. Ofta beror detta på fördomar och bristande information: man kanske tror att såren framför allt uppkommer på grund av brister i vård och omsorg, vilket inte stämmer.

Behandling av trycksår medför också stora kostnader för hälso- och sjukvården.

Det finns alltså mycket att vinna på att förebygga trycksår, både i form av minskat lidande och minskade kostnader.

 

Så här kan trycksår förebyggas

Det går att förebygga trycksår, framför allt genom att tidigt identifiera personer i riskzonen och sätta in lämpliga åtgärder hos dem. Sådana åtgärder kan till exempel vara rörelse, tryckutjämning, tryckavlastning och positionering.

Det finns också tryckutjämnande och tryckavlastande hjälpmedel som kompletterar andra förebyggande åtgärder. Vissa hjälpmedel kan också minska friktion och fukt samt avleda värme och underlätta den drabbades rörelseförmåga. De kan också minska skjuv, alltså att personen glider mot underlaget.

För att de förebyggande åtgärderna ska fungera bör vårdpersonal på alla nivåer ha rutiner för att snabbt identifiera personer som är i riskzonen för att utveckla trycksår. Det är bra om de förebyggande åtgärderna fortsätter genom hela vårdkedjan, så länge risken för trycksår finns kvar.

Riskbedömningarna kan göras på olika sätt. I Sverige är det vanligaste bedömningsinstrumentet den modifierade Nortonskalan. Enligt den ges poäng för olika områden, som allmäntillstånd, fysisk aktivitet, psykisk status, rörelseförmåga, födointag, vätskeintag och inkontinens. Maxpoäng är 28, och personer med 20 poäng eller lägre bedöms vara i riskzonen för trycksår.

Det är önskvärt att riskbedömningar görs direkt när en person kommer till sjukhus, äldreboende eller liknande och att de upprepas regelbundet under hela vårdtiden. På så vis kan man hela tiden ha kontroll på risken och man kan snabbt sätta in förebyggande åtgärder om och när de behövs.

 

• Trycksår är vävnadsskador i huden som uppstår på grund av otillräcklig blodförsörjning. De kan utvecklas över hela kroppen, men är vanligast på ställen där ben ligger nära huden, eftersom belastningen där blir koncentrerad till små hudytor. Typiska ställen för trycksår är därför korsben, hälar, höftbenskammar, sittbensknölar och fotknölar.

• Trycksår utvecklas ofta ur tryckskador, som uppstått när en person legat eller suttit i samma ställning för länge. Sådana tryckskador kan uppkomma både i hemmet, under transporter och vid boende eller besök på institutioner och sjukhus.

• Att äta och dricka för dåligt är en annan riskfaktor för att utveckla trycksår, eftersom ett bra näringsintag krävs för både sårläkning och för skydd mot infektioner.

Fakta om trycksår

Trycksår klassificeras enligt EPUAP (European Pressure Ulcer Advisory Panel) i en fyragradig skala:

Kategori I: kvarstående rodnad, som inte bleknar vid tryck
Kategori II: delhudsskada, ett ytligt öppet sår
Kategori III: fullhudsskada utan sårhåla
Kategori IV: djup fullhudsskada med sårhåla där ben, sena eller muskel syns

 

I SKL:s skrift Trycksår – åtgärder för att förebygga nämns
följande åtgärder:

  • Bedöm trycksårsrisken
  • Bedöm huden
  • Minska trycket
  • Håll huden torr, mjuk och smidig
  • Tillgodose och följ upp närings- och vätskebehov
  • Informera personen och närstående
  • Informera nästa vårdgivare vid överflyttning

 

Mer information

» EPUAP:s internationella riktlinjer för trycksårsprevention, finns här i en kortversion på svenska (PDF)
» Trycksår i Sverige – kunskapsöversikt och beräkning av kostnader för slutenvården (framtagen av Nordic Health Economics på uppdrag av Care of Sweden) (PDF)

Nyheter

Nytt affärssystem införs Måndag den 13 november

Stora vinster med att lindra och förebygga trycksår Social isolering, skuldkänslor och ökade vårdkostnader är några exempel på negativa effekter som trycksår kan föra med sig. Men genom ett välplanerat förebyggande arbete kan många av trycksåren undvikas. Trycksår orsakar stort lidande för den som drabbas. Såren ger svåra smärtor och kan medföra stora begränsningar i […]

Läs mer

Mässa Hjälpmedel för livskvalitet, 8-9 november på Kistamässan

Stora vinster med att lindra och förebygga trycksår Social isolering, skuldkänslor och ökade vårdkostnader är några exempel på negativa effekter som trycksår kan föra med sig. Men genom ett välplanerat förebyggande arbete kan många av trycksåren undvikas. Trycksår orsakar stort lidande för den som drabbas. Såren ger svåra smärtor och kan medföra stora begränsningar i […]

Läs mer

Nya produktsidor & webbutik!

Stora vinster med att lindra och förebygga trycksår Social isolering, skuldkänslor och ökade vårdkostnader är några exempel på negativa effekter som trycksår kan föra med sig. Men genom ett välplanerat förebyggande arbete kan många av trycksåren undvikas. Trycksår orsakar stort lidande för den som drabbas. Såren ger svåra smärtor och kan medföra stora begränsningar i […]

Läs mer

Utbildningsdag fredag 8/9

Stora vinster med att lindra och förebygga trycksår Social isolering, skuldkänslor och ökade vårdkostnader är några exempel på negativa effekter som trycksår kan föra med sig. Men genom ett välplanerat förebyggande arbete kan många av trycksåren undvikas. Trycksår orsakar stort lidande för den som drabbas. Såren ger svåra smärtor och kan medföra stora begränsningar i […]

Läs mer